Över 300 personer ville kräva sin rätt på Torsdagsaktionen XL

Över 300 ”aktivister”, poliser, ett fåtal ministrar och solsken får summera morgonens Torsdagsaktionen XL – en manifestation för lagstiftning mot bristande tillgänglighet.
Flera engagerade representanter från en rad funktionshinderorganisationer, fick möjligheten att i myllret se integrationsminister Erik Ullenhag (FP), kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M).
Inga löften i dag heller, men vi hoppas att vårt syfte, att sätta press på regeringen så att de tar fram förslag på lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering, nådde de få ministrar som visade sig i dag.

Aktivisterna på Torsdagsaktionen XL

Ett myller av torsdagsaktivister.

Kultur- och idrottsminister i samtal med flera representanter
från funktionshinderrörelsen.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström blir intervjuad.

Både HRFs förbundsstyrelse och förbundskansli var på plats.

Förbundsordförande Jan-Peter Strömgren blev intervjuad av SVT Nyhetstecken.

Integrationsminister Erik Ullenhag tog sig tid för samtal.

Torsdagsaktionen XL på håll.

I Twitterflödet med hashtaggen Torsdagsaktionen finns mycket att läsa från morgonens manifestation.

Mr. Selfridges ”tysta rum” är tillbaka igen

Jeremy Piven som Mr. Selfridge i tv-serien med samma namn.

Såg du tv-serien ”Mr. Selfridge” som gick i SVT i vintras? Ett kostymdrama om grundaren av ett av Londons mest anrika varuhus, Selfridges, där en liten dos historiska fakta blandades med rejäla skopor fiktion om hjärta, smärta, klass och affärer.  
Vad serien inte har berättat om (än i varje fall) är att verklighetens Harry Gordon Selfridge skapade ett ”tyst rum” i sitt varuhus. Redan när varuhuset öppnades 1909 kunde han erbjuda kunderna en oas av lugn och ro, intill affärsgolvets liv och rörelse. 

Verklighetens Mr. Selfridge.

Nu, över 100 år senare, har en arkitektfirma skapat en ny, modern version av detta tysta rum, på dagens Selfridges. Här ska kunder kunna njuta av en stunds meditativ avkoppling mitt i den hektiska shoppingen. Rummet har hög grad av ljuddämpning, men även utseendet är tänkt att inbjuda till tystnad eller samtal med mycket dämpade röster. Till exempel får besökarna ta av sig sina skor och gå genom en korridor med dämpad belysning för att komma in i rummet, som i sin tur är klätt med ett gräddfärgat filtmaterial och saknar onödig dekor. Det är ett rum utan ”visuellt buller”, berättar arkitekten, Alex Cochrane.

"Tysta rummet" fanns även på HRFs kongress i Västerås 2012. Det var ett rum nära kongressalen, där ljudöverkänsliga, hörapparatbärare och många andra kunde sätta sig och ta en ljudpaus – vila öronen och samla tankarna. Vägg i vägg med ”Tysta rummet” fanns ”Samtalsvänliga rummet”, som var dämpat för att skapa optimal samtalsmiljö för kongressdeltagarna. Båda rummen var mycket populära.

I alla sammanhang där människor möts blir det med nödvändighet mycket prat, steg och andra ljud, och en lugn stund kan alla behöva. Tänk om Mr. Selfridges ”tysta rum” kunde inspirera fler varuhus, konferensanläggningar och andra verksamheter att skapa ljudsmarta oaser för sina besökare. Snacka om kundvård.

”Behåll hörapparaterna på”, sa regissören

Brian Kerwin i sin roll som alkoholiserad före detta
astronaut i polisserien "Blue Bloods", säsong 3.

Det finns över 420 000 hörapparatanvändare bara i Sverige, inom nära nog alla yrkesgrupper, i alla delar av samhället. Ändå tillhör det ovanligheterna att rollfigurer i filmer och tv-draman bär hörapparater. Och skulle det förekomma är hörselskadan och hörapparaten nästan alltid ett uttalat inslag i handlingen, inte en naturlig del som inte måste förklaras.
Därför är det inte så konstigt att hörselskadade i USA hajade till för några veckor sedan när en av karaktärerna i polisserien ”Blue Bloods” med Tom Selleck (går just nu i repris på TV4) hade hörapparater, utan att det hade något särskilt med handlingen att göra.
Det var skådespelaren Brian Kerwin som bar sina egna hörapparater i avsnittet. Han har haft hörapparater sedan 2007 och i alla roller han har gjort sedan dess har regissörerna bett honom ta av apparaterna innan tagning.
Men inte den här gången. Trots att hörapparater inte nämndes i manus utbrast regissören Dave Barrett: “I love them! Wear ‘em. They make you look human!” (”Jag älskar dem! Ha dem på. De får dig att se mänsklig ut!”).

Att vi så sällan ser hörapparater i film och tv speglar de attityder som genomsyrar hela samhället, och som innebär att såväl hörselnedsättning som hörapparater osynliggörs.
Sådana attityder finns även bland hörselskadade själva. En undersökning från HRF visade att två av tre som visste att de hade en hörselskada inte hade haft kontakt med hörselvården. Cirka 45 procent av dem hade gått och hört dåligt i över tio år utan att söka hjälp.
Att skaffa hörapparater är uppenbarligen ett svårt beslut för många, förenat med olika negativa känslor – tills de äntligen tar steget och upptäcker att apparaterna innebär ett stort lyft för livskvaliteten.
Därför är det viktigt att vi får se fler hörapparater och andra hjälpmedel skymta förbi i tv-rutan och på bio, som en naturlig detalj i deckare, ungdomsserier, actionfilmer och romcoms – i såväl ”Borgen” och ”Beck” som i påkostade Hollywoodrullar med Roberts, Cruise, DiCaprio eller Kidman. Avdramatiserat. Enkelt. Självklart.
Det lär inte lösa attitydproblemen över en natt. Men det vore en bra början.

Kristina från HRF berättar om fördelarna med tolkning i ”Fråga doktorn”

I kvällens ”Fråga doktorn” på SVT medverkar Kristina Olsson, ledamot i HRFs förbundsstyrelse, i ett inslag om tolkning. Hon beskriver tryggheten med att kunna använda olika kommunikationssätt: "På möten använder jag skrivtolkning, men under pausen kan skrivtolkarna hjälpa mig med TSS, tecken som stöd. Då använder jag hörsel, tecken och avläsning i kombination."
Även Jenny Karlsson, som är döv från födseln, berättar att hon känner sig självständig när hon använder tolk. Hon säger att hon alltid har tolk med sig på föräldramöten och att teckenspråkstolken ofta drar blickarna till sig. Det skapar en nyfikenhet och frågor väcks. ”Det är ett sätt att sprida teckenspråket!”

Redan i förra veckan lade SVT ut detta inslag från ”Fråga doktorn” på sin webb – utan textning! Det är nästan ironiskt, att ett inslag som detta ämne inte är textat. Ungefär hälften av landets 1,4 miljoner hörselskadade behöver text för att kunna hänga med på vad som sägs i tv och just dessa utestängs från ett tv-klipp om tolkning.

Därför frågade vi SVT på Twitter: Varför är klippet inte textat? De svarade att det kommer en textad version när programmet sänds i kväll, men att det är en bra synpunkt att även klippet borde ha varit textat.

Suck. När ska det bli självklart att texta ett tv-inslag från början, även på webben, och inte efter ett par dagar?

Bättre tolktjänst stärker yttrandefriheten

I dag säger vi grattis till våra norska vänner! Det är den 17 maj och hela Norge firar att det i dag är exakt 199 år sedan landet fick sin egen grundlag – en författning som bland annat säkrar rätten till yttrandefrihet.
En av de viktigaste förutsättningarna för reell yttrandefrihet är fungerande kommunikation. För döva och hörselskadade handlar det bland annat om tillgång till tolk.

Nyligen beslutade den norska regeringen att öka anslagen till skrivtolkning, teckenspråkstolkning och dövblindtolkning, sedan det visat sig att tio procent av tolkbeställningarna avslagits på grund av resursbrist. Så får det inte vara, konstaterade ansvarig minister. Alla som behöver ska få tolk.

Även i Sverige är yttrandefriheten skyddad i grundlagen, och även i Sverige är tolktjänsten otillräcklig. Skillnaderna mellan olika delar av landet är stora, både när det gäller tillgång och kvalitet, och ansvaret är splittrat. Ändå har vi fått vänta länge på besked från den svenska regeringen om hur problemen ska åtgärdas.
För ett och ett halvt år sedan kom Tolktjänstutredningen (SOU 2011:83) med en rad positiva förslag, bland annat om en gemensam huvudman för tolktjänsten och en försöksverksamhet med fri tillgång till tolktjänst. Men det blev ingen remiss, till hörsel- och dövorganisationernas besvikelse. Istället håller Socialdepartementet nu på med att ta fram en departementspromemoria med ”kostnadsneutrala” förslag till en framtida samordnad tolktjänst. Budskapet är tydligt: Gärna tolkning, men den får inte kosta mer än i dag.

Den 17 maj nästa år, när Norges grundlag fyller 200 år, väntas det norska stortinget besluta om att stärka grundlagen när det gäller mänskliga rättigheter – bland annat överväger man att grundlagsfästa rätten att inte bli diskriminerad på grund av funktionsnedsättning.
Frågan är var Sverige befinner sig då, om ett år. Kommer det att finnas beslut om en förbättrad tolktjänst? Och kommer det äntligen att finnas lagstiftning som klassar bristande tillgänglighet som diskriminering?
Det vore sannerligen något att fira.

Nu vill vi sätta skolpolitikerna i skolbänken och lära dem om ljudmiljö

Att det går dåligt för den svenska skolan har knappast undgått någon. Resultaten faller och allt färre vill bli lärare.
Orsakerna debatteras livligt, men en viktig aspekt kommer sällan med – den dåliga ljudmiljön.
Det vill HRF ändra på, därför har vi nyligen skrivit till Tomas Tobé (M) och Ibrahim Baylan (S), ordförande och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, med en enkel fråga: Är utskottets ledamöter beredda att sätta av ett par timmar för att lära mer om ljudmiljöns betydelse för inlärning?
Blir svaret ja kommer HRF att ordna ett ”miniseminarium” om detta, där vi tillsammans med kunniga forskare och pedagoger informerar. Det finns nämligen väl dokumenterad kunskap om att dålig ljudmiljö är ett av skolans största problem, och att det kan få förödande konsekvenser för såväl lärare som elever. Dålig akustik i kombination med ljudet från stora barngrupper, med röster, stolskrap, steg och slammer, skapar en ond cirkel av oväsen som leder till försämrad taluppfattning, koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem, trötthet, stress och svårigheter att minnas och lära sig nya saker. Hörselskadade barn drabbas särskilt hårt, liksom barn med annat förstaspråk, dyslexi, inlärningssvårigheter med mera.
Och vad tyckte politikerna om vår inbjudan? Ibrahim Baylan svarade med vändande post att han ska diskutera frågan med Tomas Tobé. Fortsättning följer, alltså.

Utan bra ljudmiljö ingen bra skola, konstaterar HRF och andra organisationer. Och nu börjar den insikten, sakta men säkert, vinna insteg också hos ansvariga politiker.

Ikväll befrias samtalet på New Yorks restauranger

I kväll, den 15 maj, låter det lite annorlunda i New York – åtminstone på sina håll. ”The lullaby of Broadway” lär nog vara precis lika högljudd som annars, men på några välkända restauranger blir atmosfären lite annorlunda – den blir samtalsvänlig!
Det är Hearing Health Foundation som vill uppmärksamma att god ljudmiljö är viktigt för alla restauranggäster - inte minst för oss hörselskadade. Satsningen gör de i samarbete med en rad kända New York-restauranger, som denna dag försöker uppnå en lugnare miljö, bland annat genom att dämpa bakgrundsmusik, klirr och skrammel. De kallar kampanjen "Turn Down The Volume".
Visst krävs det ofta mer än så för att skapa bra ljudmiljö, framför allt olika akustikåtgärder. Men ett initiativ som detta är ändå en nyttig och viktig markering, som kan ge ringar på vattnet. New York gick före när det gäller rökfritt på krogen, och visade vägen för Sverige och andra länder. Vågar vi hoppas att det är ljudmiljöns tur nu - och att svenska restauranger följer efter?

Att restauranger skulle tjäna på att förbättra ljudmiljön – varje dag! – det råder det ingen tvekan om. Ljudmiljön har nämligen inte bara stor betydelse för smakupplevelsen. Ljudmiljön kan också avskräcka respektive locka gäster, visar HRFs undersökningar om ljudmiljö (”Kakofonien”, HRF 2010):

• Varannan person undviker caféer/restauranger där de vet att ljudmiljön är dålig.
• En av tre har lämnat caféer/restauranger på grund av dålig ljudmiljö.
• Hela 64 procent skulle alltid/ofta välja en restaurang, café eller liknande som profilerar sig med samtalsvänlig ljudmiljö framför andra alternativ.

Alltså: Att investera i bra ljudmiljö och befria samtalet på restauranger och caféer är inte bara schysst mot gästerna. Det är lönsamt också.